Christina Cliffordson, professor i pedagogik på Högskolan i Väst, anser att varje förändring i antagningssystemet rubbar själva systemet och ger upphov till orättvisor. Hon anser att man från statlig sida försöker uppmana ungdomar att läsa mer språk och matte, som ger dem extra poäng vid antagningen, oavsett om kunskaperna är relevanta eller inte. Christina Cliffordson säger också att högskoleprovet ändras, utan att man egentligen vet varför. Dessutom är, enligt henne, antagningssystemet komplext och svårt att överblicka.

Utbildningsminister Jan Björklund håller dock inte med. Han säger att det självklart vore enklast om man bara tog hänsyn till betyg, men struntade i allt annat – något som inte är det bästa systemet. Högskoleprovet har införts för att elever ska kunna få en andra chans, och meritpoäng för att elever ska välja främmande språk och svåra mattekurser. Enligt Björklund är det hela inte svart eller vitt, utan man måste ta hänsyn till en rad faktorer vid antagningen.

Hur som helst är detta en diskussion som dyker upp då och då – hur man ska se till att antagningen blir maximalt rättvis? Vi anser självklart att det är bra att det finns en möjlighet att göra högskoleprovet, då det faktiskt gör att väldigt många som annars inte kunnat läsa på högskola har denna möjlighet, så vi kan absolut inte hålla med om att denna del av antagningen skapar någon form av orättvisa. Däremot kan man kanske diskutera om systemet borde göras mer överblickbart, och om åtgärder kanske borde vidtas successivt och inte på en gång – t.ex. borde man kanske vänta lite med ändringar i betygsskalan efter att man ändrat högskoleprovet, så att folk hinner vänja sig.

Det är dock bra att sådana frågor kommer upp till diskussion, då det är ett ämne som berör och som faktiskt är väldigt viktigt för väldigt många individer.